Jorden är rund, pt 2
Det jag kan sakna i det livet jag valt att leva, är att inte alltid kunna säga; Vi ses imorgon! till de som jag älskar och har kära. Att folk kommer och går, och det mesta blir lite flyktigt.
Som kompensation till detta, har jag utvecklat en lite manisk vana att spara saker som påminner mig om människor. Det kan vara biobiljetter efter en bra bio med en bra vän, tågbiljetter till eller från ett besök hos någon jag tycker om, festivalband osv. Nej, snart får denna flyktiga livsstilen bytas ut mot något tryggt och säkert, och tråkigt. Då kommer jag vilja resa igen, kan betta!
Kommentarer
Trackback
