att längta hem
Nu känns det som att jag spinner runt i samma hjulspår och bara skriver om samma saker, men let's face it, jag är i en period i mitt liv där det känns som att jag lärt mig väldigt mycket om väldigt lite. Och så händer det inte så mycket annat.
Jag längtar hem. Jag längtar sjuuuuuukt mycket hem. Jag längtar hem till min familj och de vänner jag har kvar. Lite till skånskan också. Jag är trött på att alltid behöva få frågan "Är du från Skåne?" minst en gång om dagen. Jag är trött på att behöva bo och ta hänsyn till folk jag varken bryr mig om eller tycker särskilt mycket om. Jag är trött på stöyet i en storstad. Jag är trött på att känna mig ensam, att det inte finns någon jag kan ringa utan varsel och fråga om vi ska göra något. Jag vill hem där jag kan kolla på TV med min familj om kvällarna. Jag vill hem och ta hand om min lilla familj och skämma bort dem med tjänster och presenter. Jag vill tillbaka till lilla Hässleholm där man kan gå på stan i 10 minuter och hälsa på 20 pers. Jag vill så supergärna hem!
Och mitt i denna hemlängtar kan jag inte sluta att tänka - vafan ska jag då till Australien för?!?!
Kommentarer
Trackback
